DET SALUTOGENA PERSPEKTIVET

Aaron Antonovsky, som myntade begreppet Salutogenes, var en israelisk professor i medicinsk sociologi (han dog 1994).
År 1970 studerade Antonovsky hur israeliska kvinnor, från olika etniska grupper, anpassade sig till klimakteriet.
En av dessa grupper var judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger. Antonovsky konstaterade att en del av
dessa kvinnor hade förmågan att bevara sin hälsa trots att de genomlidit koncentrationslägrets fasor. Efter denna
upptäckt började Antonovsky formulera den salutogena frågan:

Varför klarar vissa sin hälsa trots att de utsätts för svår stress?

Antonovskys svar på den salutogena frågan var begreppet ”Känsla Av Sammanhang” (KASAM).
Enligt Antonovsky är det hur hög respektive låg KASAM man har som avgör var man befinner sig på kontinuumet
frisk – sjuk.

KASAM omfattar enligt Antonovsky tre begrepp:

Begriplighet: Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt.

Hanterbarhet: Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet.

Meningsfullhet: Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker.

Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv.
Knutet till detta är vår förmåga till coping, vilka strategier vi väljer för att hantera
problem och påfrestningar i livet. Personer med högt KASAM har fler och bättre copingstrategier än de med
lågt KASAM. Goda copingstrategier är t ex att göra en handlingsplan för att lösa problemet,
att söka socialt stöd, att kunna göra en positiv omformulering. Dåliga strategier kan vara bedövning med
alkohol och droger, att alltid gå till konfrontation eller att hamna i självförebråelser.

Goda copingstrategier kan tränas. Vi kan arbeta med strategier för konflikthantering,
träna upp empati och tydliggöra valmöjligheter. Mycket av arbetet handlar om att stärka individens identitet
och självkänsla, att individen ska kunna välja sin egen väg, att kunna stå emot grupptryck och göra hälsofrämjande val.

En viktig strategi är att fokusera på friskfaktorer i stället för på riskfaktorer.
Som ett exempel kan nämnas vikten av att fokusera på varför 97 % av eleverna i en undersökning, väljer att avstå från
att bruka narkotika, istället för att ägna tiden åt att fokusera på de tre procenten som utsätter sig för risken.
Med detta synsätt normalgör vi det önskade, friska beteendet, inte det oönskade, hälsovådliga. Ett bra exempel är
RFSU:s kampanj där man satte rubriken: ”Använd kondom om du vill skaffa barn”. Man kunde naturligtvis fokuserat
på risken för infertilitet vid klamydiainfektion t ex, men valde istället en salutogen paroll.

På samma sätt kan man fokusera på önskade beteenden i stället för oönskade. I dag fokuseras det
mycket barn som av olika anledningar inte följer instruktioner och regelverk i skolan. De eleverna får mycket uppmärksamhet!

Istället bör man försöka uppmuntra de som har ett positivt beteende. Lärdomen blir ju då att det lönar sig, för alla
vill ha uppmärksamhet. Får man ingen positiv uppmärksamhet är det bättre med negativ än ingen alls. Det gäller också
att kunna se de små, positiva stegen hos de barn som inte brukar lyckas så väl, så att de också får uppmärksamhet.

I denna strategi ligger också att pedagogen har tydliga ramar och tydliga positiva förväntningar
elever och deras arbete. Ingen skall få poäng på att förtrycka någon annan och läraren skall själv vara ett gott,
demokratiskt exempel. Att arbeta enligt denna modell är krävande men framför allt givande. Dessutom ger det positiva resultat.

Salutogena faktorer:

Forskning kring s.k. ”maskrosbarn” och vad det är som gör att vissa barn klarar sig mot alla odds, har bl a kommit
fram till ett antal salutogena faktorer. Dessa skyddande faktorer finns dels på individnivå och dels på familje- och
omgivningsnivå, och har visat sig vara framgångsrikt att stödja och vidareutveckla för att höja individens KASAM.

Individ

• God social kapacitet        • Positivt självförtroende   • Självständighet

• Framgångsrik coping        • Intelligens och kreativitet

• Utveckling av speciella intressen och hobbys             • Inre kontroll

• God impulskontroll         • Hög aktivitet och energi   • Optimism och framtidstro

Familj och omgivning

• Hjälpa andra när de behöver det            • Betydelsefull annan person

• Tillitsfulla och intima relationer               • Klart definierade gränser och subsystem